lördag 24 januari 2015

Helge Fossmo inblandad i bråk på anstalten - flyttades till Kumla, fick ingen julpermis.

Helge Fossmo flyttades strax före jul från Tidaholmsanstalten till Kumla p g a bråk på sin avdelningen, där också mördaren Anders Eklund fanns. Kumla är som bekant ett betydligt tuffare fängelse än Tidaholm.

Detta faktum torde ha vägt mycket tungt i det yttrande som Rättsmedicinalverkets lämnat till Hovrätten om huruvida Fossmos straff skulle tidsbestämmas och gjort en bedömning om risken för återfall i brott. 

Hovrätten konstaterar att "risken att återfalla i allvarlig brottslighet kan komma att förändras under den mycket långa tid som återstår till dess en villkorlig frigivning kan vara aktuell".

Det har alltså inte varit känt tidigare - av mig i alla fall - att Fossmo strax före jul flyttades från Tidaholm till Kumla, bl a berodde på ”vissa meningsutbyten” – dvs slagsmål -  mellan fångarna ( 3-4 personer) på avdelningen hade förekommit. 

På den avdelningen var bl a dubbelmördaren Anders Eklund placerad. Det anses att Helge Fossmo skulle vara ”boss i köket” – vilket utlöste vissa reaktioner/slagsmål. På grund av dessa incidencer fick Fossmo ingen julpermis 2014, vilket han fått under tre jular tidigare.

fredag 16 januari 2015

PB och Norrland - artikel i Upsala Nya Tidning 21 mars 1968

Det var ifjol hundra år sedan Wilhelm Peterson-Berger, den store kompositören och kulturpersonligheten föddes i Ångermanland. Inte på länge har någon av vårt lands stora konstnärer blivit föremål för en sådan innerlig och intensiv minneshyllning, och det kan påminnas om att Operan på själva hundraårsdagen, 27 febr, anordnade en speciell Peterson-Berger föreställning.

Man hade verkligen satsat för att bjuda på en minnesrik och musikalisk upplevelsefylld kväll; en PB-rapsodi – sammanställd och dirigerad av Lars af Malmborg – och sånger sjungna av Elisabeth Söderström ingick i programmet liksom partier ur vad många anser vara PB´s främsta skapelse, ”Arnljot” kallad vår nationalopera. Sigurd Björling sjön på ett majestätiskt sätt Arnljots hälsningssång, och därpå presenterades operans andra akt med Erik Saedén som den fredlösa Arnljot och Berit Lindholm som Gunhild, hans älskade. Den av Thorlof Jansson signerade dekoren från operans urpremiär 1910 användes vid jubileumsföreställningen.

Trots att Peterson-Berger började uppmärksammas på allvar redan under 1890-talet var det vissa personer som inte ville räkna med hans storhet på det musikaliska området. Det berättas i det sammanhanget en episod som har anknytning till Uppsala och den ägde rum våren 1911.

Den då nyutnämnde director musices Hugo Alfvén arrangerade en stor musikgala men i den långa raden av representerade tonsättare fanns inte PB med. Detta retade månget musikhjärta och gav upphov till en hel del beska tidningskommentarer. Man jämförde det hela med om man gjorde en skönlitterär antologi skulle utelämna Strindberg.

PB fick upprättelse

Emellertid försökte studenter på Norrlands Nation i Uppsala ge Peterson-Berger upprättelse. Man kallade honom till hedersledamot av Nationen, och PB blev vederbörligen hyllad på valborgsmässoaftonen – några dagar innan den stora musikfesten. Man kan fortfarande i inre läsrummet se ett porträtt av PB tillsammans med några original noter.

En mycket betydelsefull tid för Peterson-Berger och hans skapande var de många åren i Jämtlands sköna fjällvärld. Redan 1989 besökte han Frösön och Jämtland för första gången, men det skulle dröja ända fram till 1914 innan han hade uppfört sitt Sommarhagen på Frösöns sluttningar mot Oviksfjällen: Denna byggnad var naturligtvis helt uppförd efter PB´s egna intentioner med bl a ett stort panoramafönster mot väster, från vilket man vid tjänlig väderlek kan se bort till Åreskutan – ungefär åtta mil därifrån. Idag är Sommarhagen ett mycket välbesökt turistmål.

Motsättningarnas man

Wilhelm Peterson-Berger var i mångt och mycket en motsättningarnas man. Detta gällde hans förhållande till såväl sig själv som till omgivningen. Han kan karaktäriseras med ständiga motsatser, han var enkel och komplicerad, mystiker och rationalist, nietzscheanskt övermodig samtidigt som han kunde vara barnsligt hjälplös, han var lättrogen och misstänksam, generös och avundsam.

Hans sätt att yttra sig – detta att ofta av mycket obetydliga anledningar spänna sin klor – grundade sig i en osäkerhets-och otrygghetskänsla, i hans skygghet inför världen. Som kritiker och allmän kulturpersonlighet vållade han många människor stor lidande – det anses dock att han lidit mest i sitt eget inre. På visst sätt liknande han Strindberg. De var båda sökande andar, hyste en brinnande iver att lära allt, att kunna omspänna de flesta områden av kunskap, och gemensam var även deras misstänksamhet mot andra, som dock pinade dem själva mest. Men på en mycket väsentlig punkt var de varandras diametrala motsatser – medan Strindberg hade ett ombytligt väsen var och förblev en stark trohet mot idealen, utmärkande för Peterson-Berger.

Stor satsning

Det är en stor och ambitiös satsning Jämtland Härjedalens delnation vid Norrlands Nation gör med torsdagens Peterson-Berger – afton. Dorothy Irving ackompanjerad av director musices Carl Rune Larsson inleder med sju tonsättningar till dikter av Karlfeldt, Fröding och Levertin, bl a ”längtan heter din arvedel” och ”Intet är som väntans tider”. Violinisten Birgitta Lekström-Lundkvist spelar sedan med Erik Lundkvist vid pianot Romans i d-moll samt Allegro moderato ur Violinsonat i G-dur.

Konsertens andra avdelning inleds av musikdirektör Sven Ahlin, som framför fem pianostycken ur ”Frösö blomster”, varpå Akademiska kammarkören – under ledning av Dan-Olof Stenlund presenterar Åtta sånger Opus 2.

Folke Bohlin blir kvällens presentatör och han är också en av de arrangerande krafterna bakom PB-aftonen.

Under pausen kommer man att presentera en mindre Peterson-Berger utställning som ger en överblick över tillgängligt material av och om den store kompositören. Genom doktor Telemak Fredbärj – en stor kännare av PB - har man fått tillfälle att visa en unik samling fotografier, böcker mm,

Efter själv konserten har arrangörerna tänk sig hålla ett symposium i seminarieform, där Peterson-Berger skall skärskådas från musikforskningssynpunkt. Ett flertal kännare av PB´s musik väntas delta i detta symposium.


ULF JONASSON