Min farmor och jag. Hon var född 1868 och dog 1936, jag är född 1942. Tyvärr träffades vi aldrig

Min farmor hette som ogift Anna Märta Andersdotter, hon föddes den 8 jan 1868 och gick bort den 3 juni 1936, dvs lite väl 80 år sedan. Hon blev bara 68 år. Vid 23 års ålder gifte hon sig med Jonas Eriksson från Öster Hallom i Kövra socken i Ovikens kommun. 

Han föddes den 9 april 1863 och levde till den 11 febr 1955, farfar blev 92 år och han hade hälsan till sin sista dag. Det var ett lårbensbrott och dess konsekvenser som tog hans liv och det var ”kräftan” - som vi idag kallar cancer - som avslutade farmors liv.

Farmor hade alltså varit död i 6 år när jag föddes, 1942, och tyvärr fick jag aldrig någon möjlighet att träffa henne. Jag fick inte heller träffa min morfar, som föddes den 21 dec 1972 och han gick bort 5 nov 1937 – han blev alltså bara 65 år. Jag är numera äldre än både min farmor och min morfar var när de gick bort.

Jag har några enstaka foton på farmor Anna Märta och det finns inte en tillstymmelse till leende i hennes ansikte på dessa bilder. Det var tydligt mycket allvarligt att bli fotograferad på den tiden och vid ett sådant tillfälle skulle man inte göra sig till, eller vara märkvärdig.

Dock, just i kväll – en kväll i juni månad året 2017 -  har hon fått mera liv för mig. Det händer nån gång då och då att jag går igenom nån gammal kasse med papper, anteckningar, brev eller olika slags dokument – och som jag brukar säga: Den som letar han söker - och ibland finner jag också ett och annat.

Det första som jag fann var;

-   "ett intyg för flickan Anna Märta Andersdotter född i Kövra församling i Jämtlands län, har, efter föregången undervisning och ådagalagda prof av god innanläsning och godkänd kunskap i Kristna Salighetslära, den 15 denna månad offentligen avlagt sin trosbekännelse samt därefter denna dag blifvit första gången delaktig i Herrans Heliga Nattvard.

-   Herren förvare sitt barn, att det vandrar i sanningen och gör sin kallelse och utkorelse fast, såsom det sin Gud och Frälsare lofvat haver."

Detta intyg skrevs den 17 juni 1883 av en pastor M Bergman från pastors Embetet i Oviken, Härnösands Stift.

Denna händelse utspelade sig för bra precis 127 år sedan. 127 år - det är ganska länge sedan.

För 175 år sedan, 1842, lagfästes vår lands folkskolestadga. Och år 1882 blev denna folkskolestadga obligatorisk http://bit.ly/2rzKtua och året därpå var det alltså dags för Farmor Anna Märta att inför prästen visa sina kunskaper i både läsande och kunskaperna om ”vår Kristna Salighetslära”.

Jag kan tänka mig att hon var stolt inför att visa upp sina kunskaper för präst, föräldrar och syskon, men jag är inte så säker på att hon gillar att jag lägger fram hennes intyg på sin konfirmation så att hela världen kan beskåda detta. 

Jag hoppas dock att – om hon ser sig från sin himmel -  skall kunna känna sin stolt att få visa upp sina kunskaper. Jag tror också att hon skulle vara stolt över att många av hennes barnbarn – och numera också – hennes barnbarns barnbarn har avlagt studentexamen och flera också har fortsatt sina utbildningar på universitet och högskolor.